USA står inför sitt viktigaste val sedan republiken grundades. Frågan är om Obama skall få förtroendet att fundamentalt förvandla landet till en välfärdsstat grundad på Maxismens ideologiska grund, eller om landets väljare ger honom sparken den 6 november i år. Glenn Beck ger sin satiriska syn på regeringen Obama och landets nuvarande färdriktning i videon nedan För de som inte följer amerikansk politik noga är det hög tid att ägna en stund åt vad som egentligen står på spel. Om USA inte överlever som en fri nation och garant för våra fri och rättigheter står västvärlden inför risken att vi alla kommer att leva under ny-marxismens röda fana.
Ben Hedenberg comments here on the politics, economics, morality and social philosophy that lead to increased prosperity and a more pleasant society.
Thursday, July 19, 2012
Sunday, July 1, 2012
Orsaken och botemedlen till ekonomiska depressioner
Enligt min uppfattning är Ludwig von Mises den mest trovärdiga ekonomen sedan industrialismens genombrott. Efter honom har det kommit ett flertal ekonomer som anammat den österrikiska skolans teorier. Murray Rothbard var en av dem och han var en mästare på att förenkla komplicerade teorier till en begriplig nivå, utan att förlora den teoretiska stringensen. Hans uppsats är ett tydligt exempel på detta. Hans korta monografi över österrikiska konjunkturcykeln teori skrevs 1969 och publicerades i form av ett litet 50-sigigt häfte som nått en enorm spridning. Det har inte trycks sedan 1970-talet, men finns nu tillgänglig i en ny ljud-bok version.
Economic Depressions: Their Cause and Cure fortsatta relevans talar för den österrikiska teori och bevisar samtidigt varför de andra teorierna är offullständiga och mestadels behäftade med allvarliga grova fel i sina slutsatser. Den österrikiska skolans teori bygger på en verklighet som gäller över tid och rum och inte på korta delar av en konjunkturcykel. Den viktigaste slutsatsen man kan dra av Rothbard är att våra politikers insatser inte är lösningen på naturliga konjunkturcykler, utan snarare orsaken till alla uppkomna problem och fördjupningar av konjunkturnedgångar. När politiker ingriper skapar de alltid mer problem än de löser och förlänger problem som annars marknaden själv snabbt justerar.
Lyssna på innehållet och lär dig inte bara om innehållet i den 50-sidig boken, men även om den ekonomiska krisen 2008 och dess fortsättning i Europa och USA.
Uppläst från: Economic Depressions: Their Cause and Cure , onsdagen den 27 juni, 2012 av Murray N. Rothbard.
Tillgänglig för nedladdning från Ludwig von Mises Institute som Mp3.
Economic Depressions: Their Cause and Cure fortsatta relevans talar för den österrikiska teori och bevisar samtidigt varför de andra teorierna är offullständiga och mestadels behäftade med allvarliga grova fel i sina slutsatser. Den österrikiska skolans teori bygger på en verklighet som gäller över tid och rum och inte på korta delar av en konjunkturcykel. Den viktigaste slutsatsen man kan dra av Rothbard är att våra politikers insatser inte är lösningen på naturliga konjunkturcykler, utan snarare orsaken till alla uppkomna problem och fördjupningar av konjunkturnedgångar. När politiker ingriper skapar de alltid mer problem än de löser och förlänger problem som annars marknaden själv snabbt justerar.
Lyssna på innehållet och lär dig inte bara om innehållet i den 50-sidig boken, men även om den ekonomiska krisen 2008 och dess fortsättning i Europa och USA.
Uppläst från: Economic Depressions: Their Cause and Cure , onsdagen den 27 juni, 2012 av Murray N. Rothbard.
Tillgänglig för nedladdning från Ludwig von Mises Institute som Mp3.
Monday, May 28, 2012
USA's representanthus tar upp frågan om en reglering i lag av internet
Vi måste alltid vara på vakt för att försvara våra fri- och rättigheter. De överförs inte generation till generation genom modersmjölken eller eller via luften vi andas med. Det finna alltid illasinnade individer som vill ta ifrån oss det fria ordet. Nu vekar dikturens krafter för att inskränka vår rätt att fritt utrycka oss på internet. Flera länder, inklusive Kina, Ryssland, Brasilien, Indien, verkar för en ny konvention som ger FN makten att reglera (inskränka) internet.
Den amerikanska publikationen the Hill rapporterar att USA:s representanthus någon gång nästa vecka avser att ta ställning till det internationella förslaget som kan ge FN kontroll över internet. Det finns krafter på båda sidor i kongressen, som starkt kritiserar förslaget. "Vi är mycket oroade", säger Larry Strickling, chef för handelsdepartementets avdelning för den nationella telekommunikationen. Han beskrev åtgärden som en toppstyrd förordning." Senator Marco Rubio (R-Fla.) påpekade också att Kina och Ryssland "är inte precis bastioner av internetfrihet" och bara för att de vill ha viss reglering finns det inte en anledning att följa efter. Rubio uttalade att han kommer att bevaka frågan: "Varje land som förbjuder vissa villkor från sökning ska inte vara vägledande i ett internationellt regelverk för internet."
Internet styrs idag av "multi-aktörer" som ger kraft till en mängd ideella organisationer, snarare än regeringar. The Hill menar att: "Vi förlorar vårt inflytande när vi överlåter rätten att reglera till en grupp regeringar", enligt Larry Strickling (chef för Commerce Department's National Telecommunications and Information Administration). I en debattartikel tidigare i år i The Wall Street Journal, varnade republikanen Robert McDowell (intendent för Federal Communications Commission) att "en topp styrd, internationellt centraliserad och reglerat internet är oetiskt och motverkar arkitekturen som nätet är uppbyggt på." "Ökad produktivitet, stigande levnadsstandard och global spridning av frihet, i synnerhet i utvecklingsländerna, skulle kvävas såväl som att tekniska och affärsmässiga beslut skulle bli politiskt förlamade av ett globalt tillsynsorgan", enligt McDowell.
McDowell konstaterade"Att vi måste inse att totalitära regimer hotas av populära rop på politisk frihet, som resultatet av ett ohämmat fritt Internet." Förslaget kan komma att tas upp för en omröstning vid FN-konferensen i Dubai i december 2012. Du kan påverka våra politiker genom att skriva och ringa till dem och berätta att de till varje pris måste avstyra varje försök till att reglera vårt fria internet.
Den amerikanska publikationen the Hill rapporterar att USA:s representanthus någon gång nästa vecka avser att ta ställning till det internationella förslaget som kan ge FN kontroll över internet. Det finns krafter på båda sidor i kongressen, som starkt kritiserar förslaget. "Vi är mycket oroade", säger Larry Strickling, chef för handelsdepartementets avdelning för den nationella telekommunikationen. Han beskrev åtgärden som en toppstyrd förordning." Senator Marco Rubio (R-Fla.) påpekade också att Kina och Ryssland "är inte precis bastioner av internetfrihet" och bara för att de vill ha viss reglering finns det inte en anledning att följa efter. Rubio uttalade att han kommer att bevaka frågan: "Varje land som förbjuder vissa villkor från sökning ska inte vara vägledande i ett internationellt regelverk för internet."
Internet styrs idag av "multi-aktörer" som ger kraft till en mängd ideella organisationer, snarare än regeringar. The Hill menar att: "Vi förlorar vårt inflytande när vi överlåter rätten att reglera till en grupp regeringar", enligt Larry Strickling (chef för Commerce Department's National Telecommunications and Information Administration). I en debattartikel tidigare i år i The Wall Street Journal, varnade republikanen Robert McDowell (intendent för Federal Communications Commission) att "en topp styrd, internationellt centraliserad och reglerat internet är oetiskt och motverkar arkitekturen som nätet är uppbyggt på." "Ökad produktivitet, stigande levnadsstandard och global spridning av frihet, i synnerhet i utvecklingsländerna, skulle kvävas såväl som att tekniska och affärsmässiga beslut skulle bli politiskt förlamade av ett globalt tillsynsorgan", enligt McDowell.
McDowell konstaterade"Att vi måste inse att totalitära regimer hotas av populära rop på politisk frihet, som resultatet av ett ohämmat fritt Internet." Förslaget kan komma att tas upp för en omröstning vid FN-konferensen i Dubai i december 2012. Du kan påverka våra politiker genom att skriva och ringa till dem och berätta att de till varje pris måste avstyra varje försök till att reglera vårt fria internet.
Monday, May 7, 2012
Nej politiker kan inte
I Sverige såväl som i de flesta andra länder tror väljarna att politiker kan åstadkomma garanterade inkomster, världsfred och grön energi. I realiteten så kan våra politiker inte realisera dess fantasidrömmar. Den amerikanska tv-journalisten John Stossel tar i sin bok "No, They Can't" upp alla de frågor som politiker ständigt misslyckas att genomföra och menar att när politiker säger att vi kan så är sanningen att de inte kan. Stossel menar att ingen regering kan och borde avstå från att ens försöka. Problemet är att en sådan politik inte vinner många röster, men att väljarna i stället borde vara mer realistiska med vad en regering kan åstadkomma och inte kan genomföra.
Boken är skriven på en lättförståelig engelska och är en utmärkt läsning för alla som vill få nya argument för hur vi kan bygga ett friare och mer välmående samhälle. Stossel behandlar alla viktiga samhällsfrågor där politiker helt simpelt har helt fel som:
• det orealistiska äktenskapet mellan storföretag, mediaföretag och fackföreningar
• myten om inkomstskatteskalor och ignoransen från deras förespråkare
• anledningen till att "centralplanerare" aldrig lyckas skapa fler jobb och varför regeringen fortsatt kommer att misslyckas
• anledningen till att frihandel fungerar – utan regeringsmaktens ingripande
• federala regler och deras negativa inverkan på konsumenterna
• skadan som regeringen orsakar handikappade genom sina försök att skydda gruppen
• problemen som minimilöner orsakar socialt och ekonomiskt
• den destruktiva dagdrömmen om en allmän hälsoförsäkring för alla
• dålig mat jämfört med bra mat och regeringens ovälkomna intrång på individens frihet
• fackföreningarnas påverkan inom det fördummande utbildningssystemet
• hur vapenlagar som begränsar rätten till självförsvar i verkligheten är en myt och att brottsligheten i verkligheten i stället ökar där man inte får bära vapen.
Vänstern får oss ofta att tro på att de är för det fria ordet, men verkligheten har visat att de är för de fria ordet när det gäller deras egna åsikter, men inte för dem – som utrycker motsatta uppfattningar. Ledsamt nog är det alltför många medborgare som inte förstår varför yttrandefriheten inte får inskränkas på något sätt. Få är de idag som kommer ihåg vad som hände när Nazisterna tog makten i Tyskland under 1930-talet, när man totalt sågade av rätten att yttra sig på ett annat sätt än vad den totalitära regimen tolererade. Politiker får många att tro på att det är bra om folk får säga det mesta, men att vissa hatfulla och kränkande uttalanden måste förbjudas. Sanningen är att ingen regering kan förtros att tysta andra från att utrycka sina åsikter.
I Kanada hotades tidningsredaktören Ezra Levant med sanktioner om han publicerade de danska karikatyrteckningarna av Mohammed. Konservativa anser det ett brott att bränna landets fana. Folks uppfattning om vad som är rätt eller fel varierar vida och det är alltid fel att inskränka yttrandefriheten. Få saker är mer intolerant än att be andra att hålla käften!
Boken är väl värd att läsa och alla förekommande frågor är tillämpliga på Svensk politik och allmänna uppfattningar.
Boken är skriven på en lättförståelig engelska och är en utmärkt läsning för alla som vill få nya argument för hur vi kan bygga ett friare och mer välmående samhälle. Stossel behandlar alla viktiga samhällsfrågor där politiker helt simpelt har helt fel som:
• det orealistiska äktenskapet mellan storföretag, mediaföretag och fackföreningar
• myten om inkomstskatteskalor och ignoransen från deras förespråkare
• anledningen till att "centralplanerare" aldrig lyckas skapa fler jobb och varför regeringen fortsatt kommer att misslyckas
• anledningen till att frihandel fungerar – utan regeringsmaktens ingripande
• federala regler och deras negativa inverkan på konsumenterna
• skadan som regeringen orsakar handikappade genom sina försök att skydda gruppen
• problemen som minimilöner orsakar socialt och ekonomiskt
• den destruktiva dagdrömmen om en allmän hälsoförsäkring för alla
• dålig mat jämfört med bra mat och regeringens ovälkomna intrång på individens frihet
• fackföreningarnas påverkan inom det fördummande utbildningssystemet
• hur vapenlagar som begränsar rätten till självförsvar i verkligheten är en myt och att brottsligheten i verkligheten i stället ökar där man inte får bära vapen.
Vänstern får oss ofta att tro på att de är för det fria ordet, men verkligheten har visat att de är för de fria ordet när det gäller deras egna åsikter, men inte för dem – som utrycker motsatta uppfattningar. Ledsamt nog är det alltför många medborgare som inte förstår varför yttrandefriheten inte får inskränkas på något sätt. Få är de idag som kommer ihåg vad som hände när Nazisterna tog makten i Tyskland under 1930-talet, när man totalt sågade av rätten att yttra sig på ett annat sätt än vad den totalitära regimen tolererade. Politiker får många att tro på att det är bra om folk får säga det mesta, men att vissa hatfulla och kränkande uttalanden måste förbjudas. Sanningen är att ingen regering kan förtros att tysta andra från att utrycka sina åsikter.
I Kanada hotades tidningsredaktören Ezra Levant med sanktioner om han publicerade de danska karikatyrteckningarna av Mohammed. Konservativa anser det ett brott att bränna landets fana. Folks uppfattning om vad som är rätt eller fel varierar vida och det är alltid fel att inskränka yttrandefriheten. Få saker är mer intolerant än att be andra att hålla käften!
Boken är väl värd att läsa och alla förekommande frågor är tillämpliga på Svensk politik och allmänna uppfattningar.
Sunday, February 19, 2012
Leder välfärdsstaten till en nations oundvikliga fall
Nationalekonomen Mancur Olson var en av förra seklets mest vågade ekonomer. Han argumenterade för att länder som har långa stabila perioder utan starka omvälvningar får en stark tillväxt vilken alltid förr eller senare leder till att intressegrupper bildas som verkar för att staten skall omfördela resurserna till deras egen förmån. Oundvikligen leder detta till att betydelsen av en omfördelning tar över vikten av produktionen och därefter blir det nära omöjligt att minska särintressegruppernas inflytande.
Trots bristen på naturresurser har Schweiz under lång tid utvecklats till ett av världens rikaste länder. Men under 1990-talet började landet att sacka efter resten av industrivärlden. Från 1975 till 2000 har de sociala välfärdskostnaderna som andel av skatteuttaget ökat från 29 procent till 34 procent. Skatterna i förhållande till BNP har ökat snabbare i Schweiz än i andra industriländer, från 22 procent 1980 till 36 procent av BNP 2000. Detta har medfört att den offentliga sektorn absorberat den största delen av tillväxten och att medborgarna inte gjort någon personlig vinst på välståndsökningen.
Olson förutsåg att Schweiz skulle gå detta dystra öde till möte på grund av en långvarig välståndsökning och att starka intressegrupper skulle komma att grabba tag i inkomstökningen och omfördela den för sina egna syften. Den reala tillväxten har därför legat på blygsamma 1,3 procent per år, medan andra nationer vuxit 20 procent snabbare.
Om processen får fortgå med fler regleringar och omfördelningar av mervärdet näringslivet producerar i industriländerna kommer samhället på sikt att gå under precis som tidigare civilisationer (Romarriket mf l). Enligt Olson har de flesta intressegrupper inte något incitament att verka för ekonomisk tillväxt. Orsaken ligger i att tillväxt innebär förmåner som sprids över alla medborgare samtidigt som kostnaderna får bäras av dem som verkar för den. Istället kan intressegrupper förväntas verka för omfördelning och regleringar som gynnar dem själva på andras bekostnad.
Skall vi tro på den sociobiologiska vetenskapen så är vår hjärnor inte anpassade för nutidens avancerat samhälle, utan mer till för-civilisationens primitiva jägarsamhällen. Det är kanske därför som majoriteten inte förstår att den fria liberala marknadsekonomin är bäst på att skapa tillväxt och ett högt välstånd. De är bara ekonomiskt bildade individer som förstår att konkurrens är bäst på att skapa effektivitet och valfrihet. Men även skolade ekonomer har ibland svårt att förstå att sociologiska skäl som stammentalitet gör att individens psykologi spelar en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen i världen.
Dagens allvarliga budgetunderskott i västvärldens ekonomier har exponerat effekten av välfärdsstaternas enorma utlovade fasta åtaganden till medborgarna. När det inte finns någon koppling mellan statens inkomster och dess utgifter blottläggs problemet vid starka konjunkturnedgångar som den pågående. Länder med skyhöga skatteuttag som Sverige har redan gått igenom flera allvarliga kriser på grund av sina gigantiska skattefinansierade välfärdsprogram. Med ett krympande skatteunderlag och allt större utgifter för en åldrande befolkning kommer situationen att bli ohållbar inom de kommande åren. Den bild vi har av Sverige för tillfället inger därför falska förhoppningar att allt är väl och att välfärdsstaten kommer att fungera som ett förlovat tusenårigt utopiskt välståndsrike.
För den klarsynte kan det inte råda något tvivel om att välfärdsstaterna som vi nu känner dom inte kommer att kunna överleva på sikt. Antingen slutar det som för Grekland med en statsbankrutt, eller med en transformering som när Regan i USA och Thatcher i Storbritannien fick väljarnas förtroende att restaurera sina ekonomier försatta i fritt fall.
Trots bristen på naturresurser har Schweiz under lång tid utvecklats till ett av världens rikaste länder. Men under 1990-talet började landet att sacka efter resten av industrivärlden. Från 1975 till 2000 har de sociala välfärdskostnaderna som andel av skatteuttaget ökat från 29 procent till 34 procent. Skatterna i förhållande till BNP har ökat snabbare i Schweiz än i andra industriländer, från 22 procent 1980 till 36 procent av BNP 2000. Detta har medfört att den offentliga sektorn absorberat den största delen av tillväxten och att medborgarna inte gjort någon personlig vinst på välståndsökningen.
Olson förutsåg att Schweiz skulle gå detta dystra öde till möte på grund av en långvarig välståndsökning och att starka intressegrupper skulle komma att grabba tag i inkomstökningen och omfördela den för sina egna syften. Den reala tillväxten har därför legat på blygsamma 1,3 procent per år, medan andra nationer vuxit 20 procent snabbare.
Om processen får fortgå med fler regleringar och omfördelningar av mervärdet näringslivet producerar i industriländerna kommer samhället på sikt att gå under precis som tidigare civilisationer (Romarriket mf l). Enligt Olson har de flesta intressegrupper inte något incitament att verka för ekonomisk tillväxt. Orsaken ligger i att tillväxt innebär förmåner som sprids över alla medborgare samtidigt som kostnaderna får bäras av dem som verkar för den. Istället kan intressegrupper förväntas verka för omfördelning och regleringar som gynnar dem själva på andras bekostnad.
Skall vi tro på den sociobiologiska vetenskapen så är vår hjärnor inte anpassade för nutidens avancerat samhälle, utan mer till för-civilisationens primitiva jägarsamhällen. Det är kanske därför som majoriteten inte förstår att den fria liberala marknadsekonomin är bäst på att skapa tillväxt och ett högt välstånd. De är bara ekonomiskt bildade individer som förstår att konkurrens är bäst på att skapa effektivitet och valfrihet. Men även skolade ekonomer har ibland svårt att förstå att sociologiska skäl som stammentalitet gör att individens psykologi spelar en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen i världen.
Dagens allvarliga budgetunderskott i västvärldens ekonomier har exponerat effekten av välfärdsstaternas enorma utlovade fasta åtaganden till medborgarna. När det inte finns någon koppling mellan statens inkomster och dess utgifter blottläggs problemet vid starka konjunkturnedgångar som den pågående. Länder med skyhöga skatteuttag som Sverige har redan gått igenom flera allvarliga kriser på grund av sina gigantiska skattefinansierade välfärdsprogram. Med ett krympande skatteunderlag och allt större utgifter för en åldrande befolkning kommer situationen att bli ohållbar inom de kommande åren. Den bild vi har av Sverige för tillfället inger därför falska förhoppningar att allt är väl och att välfärdsstaten kommer att fungera som ett förlovat tusenårigt utopiskt välståndsrike.
För den klarsynte kan det inte råda något tvivel om att välfärdsstaterna som vi nu känner dom inte kommer att kunna överleva på sikt. Antingen slutar det som för Grekland med en statsbankrutt, eller med en transformering som när Regan i USA och Thatcher i Storbritannien fick väljarnas förtroende att restaurera sina ekonomier försatta i fritt fall.
Saturday, February 18, 2012
Karl Malmqvist: Känsliga läsare varnas
Karl Malmqvist: Känsliga läsare varnas: Via ett utmärkt inlägg av Ingerö hittade jag den här artikeln ; afrikanska länder (eller snarare: deras ledare) har fått för sig att det är...
Tuesday, February 14, 2012
Daniel Hannan på CPAC 2012 i Washington D.C.
Europaparlamentarikern Daniel Hannan varnar för den kris som USA står inför. Han uppmanar amerikanerna att inte följa samma väg Europa har tagit och påminner om att vi måste göra våra valda politiker uppmärksamma på att de inte är våra härskare utan utsedda att representera väljarna.
Hannan framförde i ett tal i Washington på årets CPAC att USA måste till varje pris undvika att upprepa de misstag som EU och medlemsländerna begått. Europa är en kuslig bild av framtiden mot vilken regeringen Obama har för avsikt att ta Amerika till. Hannan anser att folket måste återgå till de principer som republiken grundats på.
Hannan höll ett mycket medryckande tal på CPAC. Han verkar inte bara förstå vikten av Amerika som en ledstjärna för individens frihet och möjligheter till utveckling mer än många dagens politiker, men han artikulerar sig bättre än de flesta retoriker. Se hela talet nedan.
Hannan framförde i ett tal i Washington på årets CPAC att USA måste till varje pris undvika att upprepa de misstag som EU och medlemsländerna begått. Europa är en kuslig bild av framtiden mot vilken regeringen Obama har för avsikt att ta Amerika till. Hannan anser att folket måste återgå till de principer som republiken grundats på.
Labels:
Amerika,
CPAC 2012,
Daniel Hannan,
europa,
kris,
misstag,
Republikan,
USA
Subscribe to:
Posts (Atom)