Av de skatter som de svenska hushållen betalar kommer nästan hälften från den femtedel av hushållen med högst inkomster. De 40 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna, står för två tredjedelar av hushållens totala skattebetalningar. Höginkomsttagarna i Sverige utgör en betydelsefull grupp vad gäller deras bidrag till den offentliga sektorns finansiering. Hur står förhåller sig detta i förhållande till de amerikanska hushållen?
President Barack Obama säger att vissa måste betala ännu mer i skatt om USA skall kunna bemästra sitt gigantiska budgetunderskott och förse den offentliga sektorn med ännu mer pengar. Han föreslår därför att rikaste amerikanerna betalar högre skatter. Det är helt rättvist enligt Obamas socialistiska synsätt. Hans republikanska motståndare, Mitt Romney, anser att underskottet kan reduceras utan att höja skatterna och att regeringen kan strama åt utgifterna. Romney anser att höjda skatter för höginkomsttagarna skulle vara oklokt och orättvist. President Obama attackerar framgång på ett oamerikanskt sätt menar Romney.
Marginalskatten för de högsta inkomsterna i USA har gått från 7% år 1913 till skyhöga 92% under 1950-talet och ned till till 28% med skattereformen från 1986, till 39,6% under president Clinton till dagens 35%. Obama vill nu höja marginalskatten, medan Romney vill införa skattesänkningar samtidigt som man eliminerar kryphål och många avdrag.
Under de senaste tre decennierna har amerikanerna, inklusive de flesta rika, betalat mindre av sina inkomster i skatt. Höginkomsttagarna har haft högre inkomster och betalat mer av skatterna, samtidigt som ett växande antal låginkomsttagare har betalat mindre och i vissa fall ingen skatt alls. Oavsett om det är rättvist är det en fråga om hur detta påverkar utrymmet och viljan att investera i nya företag.
Framträdande fakta påvisar att, de amerikanska höginkomsttagarna i grupperna 5%, 1% och toppgruppen 0,1% har erhållit större inkomster och samtidigt betalat en allt större andel av den federala skatten. Från Ronald Reagan till Barack Obama, har skattelagstiftningen justerats ett flertal gånger samtidigt som ekonomin har haft sina upp- och nedgångar. Andelen federala skatter som betalas av de 5% och 1% som tjänar mest har ökat snabbare än deras inkomster gjort.
Fem procent av de amerikanska hushållen står för 40 procent av skatterna
Under 1990-talet tjänade de översta 5% inkomstskiktet i genomsnitt 25,3% av inkomsterna och betalade 34,3% av skatterna.
Under 2000-talet tjänade de översta 5% inkomstskiktet i genomsnitt 28,4% av inkomsterna och betalade 40,3% av skatterna.
Det betyder inte att höginkomsttagarna lever på mindre pengar. Den översta gruppen på 1% hade genomsnittliga inkomster på 1.530.773 dollar under förra året (upp 174.083 dollar från 2004) och betalade federala skatter med 422.915 dollar (upp 20.704 dollar från 2004), enligt beräkningar gjorda av Tax Policy Center. De genomsnittliga skattesatserna har sänkts för alla i USA. Totalt biter skatterna mer på de rika vars inkomster huvudsakligen kommer från realisationsvinster och utdelningar. Över hela inkomstspektrumet föll andelen av amerikanernas inkomst som gick skatter under 1980-talet, steg under 1990-talet och sjönk igen under 2000-talet. I år kommer skatter och andra intäkter att omfatta två tredjedelar av de federala utgifterna, varför regeringen Obama kommer att behöva låna resten.
För den högsta toppgruppen på 1%, vars inkomster är mer volatila än andra, var den genomsnittliga skattesatsen under 2007 28,9%, under 1995 Clinton-eran 35,3%, vilket var högre än 1986 under Reagan-eran med 24,6%. De flesta amerikaner har dock erfarit att andel av inkomsten som går till skatt fallit stadigt. För medelinkomsttagare minskade skatten från 18,9% 1979 till 16,6% år 1999 för att nå 14% under 2007, vilket inträffade innan lågkonjunkturen och ytterligare skattesänkningar.
De rika betalar betydligt mer av sin inkomst i skatt än medelklassen. Så vad betalar de super-rika i genomsnitt?
Enligt Internal Revenue Service årliga rapport från 400 skattebetalare som rapporterat genomsnittliga inkomster på 200 miljoner dollar visade det att de betalat 19,9% av sin justerade bruttoinkomst i federal inkomstskatt under 2009, väl över den skattesats som betalas av medelklassen. De med inkomster mellan 100.000 och 200.000 dollar till exempel betalade ca 12%.
De lyckliga 400 höginkomsttagarna betalade en lägre skattesats än de inte riktigt så rika, vilka hade inkomster över 1,5 miljoner dollar. Den främsta orsaken var att mer än 60% av de 400 höginkomsttagarna kom från utdelningar eller kapitalvinster under 2009, som beskattas med en marginalskatt på 15%, vilket är lägre än många löntagares inkomstskattesats.
Andelen skatter som betalas av amerikanernas lägsta bottenskiktet på 40% har krympt som andel av inkomsten. År 2007 erhöll det nedre 40% skiktet av löntagarna 14,9% av inkomsterna (inklusive värdet av statliga förmåner) och betalade 5,9% av alla federala skatter. År 1979 hade de en större andel (17,4%) av intäkterna och betalade mer (9,5%) av skatterna.
Ett växande antal amerikaner betalar inte någon inkomstskatt över huvud taget. De tjänar inte tillräckligt, eller så lever de på det sociala trygghetssystemet, eller så får de skattelättnader riktade till lågavlönade arbetstagare. Under 2011 har cirka 46% av de amerikanska hushållen, enligt Tax Policy Center, inte betalat någon inkomstskatt, eftersom så många under Obama har sett sina lönecheckar krympa eller försvinna. Även under de bättre åren under 2000-talet betalade ungefär 40% av hushållen inte någon federal inkomstskatt. De flesta påläggs dock arbetsgivaravgifter, vilka bidrar till att finansiera "Social Security" och "Medicare". Även om en femtedel av hushållen inte betalar vare sig federal inkomstskatt eller arbetsgivaravgifter, betalade många delstatliga och andra lokala skatter.
No comments:
Post a Comment