Ingen eller låg bolagskatt ökar välfärden mest

De flesta väljare är irrationella och väljer sådana lösningar som de tycker låter bra utan att ha stöd av fakta. Den engelske filosofen och författaren Bertrand Russell ansåg att "det inte finns några gränser för de orimligheter som en regering kan få medborgarna att tro på". Under de senaste århundradet har flertalet politiker fått väljarna att tro på jämlikhet och att en hög beskattning på produktionen kommer att ge ett ökat välstånd. Denna villfarelse har lett en het debatt genom åren och när nu regeringen Reinfeldt vill sänka bolagsskatten och Annie Lööf ger sitt stöd så går vänstern till attack med samma ogrundade argument som de haft under de senaste hundra åren.

Till alla Marxisters förtret så har det varit marknadsekonomin som skapat vårt välstånd och dragit upp miljoner fattiga ur nöd och misär. Sovjetunionen och Kina var de största experimenten med Marxistisk ekonomi och de har klart påvisat att drömmen om den egalitära staten är en utopi, vilken inte har någon kraft att skapa det välstånd som marknadsekonomin kan åstadkomma. Problemet är dock att desto lägre skatterna är på de rikaste och på bolag desto större blir tillväxten och välfärden för alla.

William McBride har i en studie för Tax Foundation (www.taxfoundation.org) påvisat att sänkta arbetsgivaravgifter inte har någon påtaglig effekt på tillväxten, men att låga bolagsskatter och inkomstskatter har den största effekten. Företagarnas chefekonom Lars Jagrén och centerns Annie Lööf har argumenterat för sänkta arbetsgivaravgifter i stället för en sänkt bolagsskatt. Även Företagarnas ordförande Jens Spendrup, företagaren Pigge Werkelin och Lennart Flood, professor vid Göteborgs universitet är rörande överens om att en sänkning av arbetsgivaravgifterna till en jämbördig EU-nivå är viktigt.

Baserat på uppgifter från 34 OECD medlemsländer mellan 2000 och 2010 går det inte att finna något signifikant samband mellan löneskatter och långsiktig ekonomisk tillväxt. Vissa länder, t.ex. Slovakien, har höga löneskatter och hög tillväxt medan andra länder, såsom USA, har relativt låga löneskatter och låg tillväxt. I stället visar alla data på att inkomstskatten på företagen har en mycket signifikant och negativ effekt på långsiktig tillväxt. Det framgår tydligt att de sju länderna med den högsta bolagsbeskattning har en ekonomisk tillväxt under genomsnittet. Lika tydligt framgår det att de sju snabbast växande länderna har alla den lägsta skattesatsen på företagen. Länder som USA till exempel med den högsta bolagskatten i världen har en lägre tillväxt än genomsnittet. Även en hög marginalskatt på höginkomsttagare har en klart negativ påverkan på tillväxten, medan skattesatserna på medelinkomsttagare har en obetydlig effekt på tillväxten. De sju snabbast växande länderna har skattesatser på höga inkomster under genomsnittet. Slovakien med en platt inkomstskatt på 19 procent (införd 2004) är det snabbast växande landet av de 35 som ingick i studien. Om den lagstiftande församlingen har för avsikt att åstadkomma en stor och långsiktig effekt på den ekonomiska tillväxten i Sverige då måste de skära i skattesatserna för höginkomsttagare och i inkomstskatten för företag. Problemet är att detta inte låter bra för de som har ont av att någon annan har en större förmögenhet. Men desto större strävan är att uppnå jämnlikhet desto sämre blir tillväxten och standarden i synnerhet för de som befinner sig i botten i samhället.

Sverige bedriver en högst fientlig politik mot att vilja tjäna mycket pengar och att riskera dessa i nyföretagande genom en konfiskatorisk beskattning med 67,5 procent inklusive den osynliga marginalskatten på inkomster över 545 200 kronor. Detta skall ställas mot en marginalskatt i USA på 35 procent. Höga skattesatser minskar incitamenten för att arbeta, spara och investera. Det minskar helt enkelt vilja att bli rik. I vart fall minskar det viljan att bli rik i Sverige. Och utan rika finns det inga pengar till att starta nya företag. Om skatteintäkterna endast omfördelas från vissa människor som har mer till andra med mindre tillgångar, snarare än spenderas på att höja produktiviteten, kommer följden bli att nationalinkomsten blir lägre. När politiker och väljare kommer att rösta mer rationellt kommer de slutligen att inse att en mer fri ekonomi är mer rättvis för alla. Faktum är att en större ekonomisk frihet minskar ojämlikheterna genom att andelen av inkomsterna som går till de fattiga ökar och den andel som går till de rika blir lägre. Desto större ekonomisk frihet vi får och desto lägre skatterna blir desto högre blir tillväxten och välståndet för alla.