Vem tror på hårt arbete och kapitalsim?

I Europa går det en stark skiljelinje mellan de länders befolkningar som tror på hårt arbete och marknadsekonomi och förnekar betydelsen av en fri marknadsekonomi. I södra Europa tror man på John Maynard Keynes teorier som leder till att man trycker upp pengar ur tomma intet för att så kallat stimulera efterfrågan och i norra Europa med fokus på Tyskland tror man på den Österrikiska skolan baserad på en utbudsekonomi och statliga budgetåtstramningar. Sedan södra Europa gick med i Euron som baserats på D-marken har alla kunnat låna pengar till billiga räntor. Men nu har de billiga pengarna tagit slut och medelhavsländernas ruttna moralfilosofi flutit upp till ytan.

Det är nog inte någon slump att Medelhavsländerna inte klarar av sina ekonomier för de tror helt enkelt inte på marknadsekonomi och hårt arbete. Men även övriga västländer har problem med tron på att hårt arbete kan leda till framgång. Pew Research Center publicerade nyligen en rapport med titeln "Pervasive Gloom About the World Economy". Rapporten ger en tydlig bild av vilka länder i världen som tror på marknadsekonomin. Drygt hälften av de undersökta 21 nationerna tror att de flesta människor kan lyckas om de är villiga att arbeta hårt. Detta inkluderar Pakistan (81%) och USA (77%). Det inbegriper även Tunisien (73%), Brasilien (69%), Indien (67%) och Mexiko (65%).

Men arbetsmoralen är mycket svag i Libanon, där endast 32% av medborgarna tror att de kan bli belönande från hårt arbete, och svag i Ryssland (35%), Japan (40%), Italien (43%) och Grekland (43%) vilka länder har drabbats hårt av den senaste tidens ekonomiska nedgången. Tyskarna har gynnats av en relativt stark ekonomi under de senaste åren och de flesta européer tycker de arbetar hårdast i Europa. Västtyskarna är mer benägna att tro på frukterna av sitt arbete än är östtyskarna, som under de senaste åren haft en högre arbetslöshet.

De som har gjort personliga ekonomiska framsteg i livet tror på att hårt arbete leder till framgång. Individer med höga inkomster, särskilt i Storbritannien, Ryssland och Egypten, är betydligt mer benägna än låginkomsttagare att tro på att hårt arbete kan leda till framgång.

Kapitalismen är fortfarande populär i de länder som visar på framgång och tillväxt. Stödet är störst i Brasilien (75%), Kina (74%), Tyskland (69%) (även om östtyskarna är mindre stödjande än västtyskar) och USA (67%).

Men i nio av de 16 länder för vilka det finns trenddata sedan 2007 (innan den finansiella krisen började) är stödet för kapitalismen svagare med de största nedgångarna i Italien (en minskning med 23 procentenheter) och Spanien (ned 20 poäng).

I sex av 21 nationer tror hälften eller mer av befolkningen att ekonomin kommer att förbättras under de närmaste 12 månaderna. Detta inkluderar de mycket optimistiska brasilianare (84%), kinesiser (83%) och tunisier (75%) och relativt optimistiska amerikaner (52%), mexikaner (51%) och egyptier (50%). Men i sex länder tror flertalet att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, mest negativa är grekerna (81%).

Flertalet människor tror generellt att de har det bättre än deras föräldrar. Majoriteter i 14 av de 21 länderna och flertalet i ytterligare tre tror att de har det bättre än den föregående generation. Mest nöjda med hur långt de har kommit ekonomiskt är kineser (92%) och brasilianare (81%).

Tron på marknadsekonomin är starkast i de länder som gör bra ifrån sig och svagast i länder som infört kostbara sociala förmånssystem. Stödet för kapitalismen är störst i Brasilien (75%), Kina (74%), Tyskland (69%) (även om östtyskarna är mindre stödjande än västtyskar) och USA (67%). De största skeptikerna i EU är Spanien (47%) och Grekland (44%). De största nedgångarna har skett i Italien (en minskning med 23 procentenheter) och i Spanien (ner 20 poäng).

Det finns en stark koppling mellan arbetsmoral och ett stöd för marknadsekonomi. De som tror på att hårt arbete leder till ekonomisk framgång är också mer benägna att tro att folk får det bättre i en marknadsekonomi. Detta är särskilt påtagligt i Storbritannien, USA, Ryssland, Tjeckien och Kina.

Det mest anmärkningsvärda är skillnaden attityden i olika länder till ekonomisk fördelning. GlobeScan tillfrågade mer än 12.000 vuxna i 23 länder och fick fram att I 12 lav änderna ansåg över 50% av befolkningen att de rika inte förtjänar sin förmögenhet. I framgångsrika länder som Australien, Kanada och USA ansåg majoriteten att de rika förtjänar sina förmögenheter. Men i Spanien och Grekland anser nästan en absolut majoritet att de rika inte förtjänar sina förmögenheter.

Det är kanske inte så konstigt att det går käpprätt galet för Grekland och Spanien. Framgång är ingen slump och om man inte tillerkänner de som vill ta risker en belöning så får man ett improduktivt och fattigt samhälle. De produktiva flyr hemlandet, om de tillåts, till entreprenörsvänligare länder. Det blir ett förödande resultat för de länder som strävar efter jämlikhet och avgudar avundsjukan mot de som vill lyckas. Allt har ett pris oavsett ekonomiskt system.