Schweiz är ett föredöme i världen

Ekonomer, statsvetare, journalister och ledarskribenter ägnar alltför lite av sin tid åt att titta på fungerande samhällen och för mycket energi att försöka förklara varför det finns fattigdom, arbetslöshet och hopplöshet. På många sätt är ett samhälle som Haiti lätt att förklara. Landet är ingen rättsstat och har under 200 år haft korrupta och inkompetenta regeringar. Schweiz är det raka motsatsen. Landet har nästan ingen korruption och bygger på starka rättsstatsprinciper med hederliga, regeringsadministratörer och kompetenta domare. Frågan är således vad resten av världen kan lära av Schweiz och hur de gör saker rätt, snarare än vad som är fel med korrupta fattiga misslyckade länder. Schweiz har lyckats att uppnå ett världsledande högt välstånd, frihet, säkerhet och servicenivå grundat på en mindre regeringsmakt, som andel av bruttonationalprodukten, än Sverige, USA och de flesta länder i världen. Schweiz höga bruttonationalprodukt per capita uppgående till 67 560 USD överträffar vida USA:s 46 381 USD och Sveriges 43 986 USD. USA:s brist på makroekonomisk stabilitet rankar landet till jumboplatsen 87 i världsligan och Sverige hamnar på 14 plats, medan Schweiz hamnar på 5 plats. Hur kan detta vara möjligt?

Schweiz har en lång och gedigen serie med framgångsrika år. World Economic Forum har rankat Schweiz som det ledande landet i konkurrensrapporten för 2010-2011. Trots att landet är litet med religiösa och språkliga skillnader har schweizarna lyckats leva tillsammans i fred under en längre tidsperiod än de flesta länder. Landet har få naturtillgångar, men har trots detta ändå lyckats uppnå en av de högsta per capita inkomsterna i världen. Var hade Norge hamnat på för plats utan oljan? Schweiz har en privatägd sjukvård i världsklass. Sjukförsäkringen är subventionerad som alla har tillgång till oberoende av inkomst. Och något offentligt alternativ behöver inte finnas.

Schweiz är inte perfekt, men betydligt trevliga, renare, välmående och välskött än de flesta andra länder. Resten av världen kan lära av många saker som schweizarna gjort bättre. Schweizarna vördar individens frihet och är mer praktiskt lagda än ideologisk. De har ett starkt skydd av privat egendom och den fria marknadsekonomin. Landet har klarat sig bra utan att överspendera och att låna till de offentliga utgifterna. Den schweiziska valutan har genom de senaste årtiondena ökat i värde förhållande till, dollarn och pundet och senare mot euron. Efter andra världskriget kostade en schweizerfranc 90 öre och nu kostar den nästan 7 kronor (6,93 Kr 2011-01-28). Kapital, varor och tjänster, med få undantag, kan röra sig fritt till och från landet.

För länge sedan förstod schweizarna att den centrala regeringsmakten inte behöver syssla med allt och att det är mer konstruktivt med beslut som fattas på lokal nivå. Till skillnad från de flesta moderna nationalstater har de lokala schweiziska myndigheterna tilldeltats merparten av landets resurser och offentliga verksamheter. De offentliga institutionerna i Schweiz är bland de effektivaste och mest tranparanta i världen. Statsmakten är fortfarande relativt begränsad och spelar för folket en mindre roll i det dagliga livet. Både USA och Schweiz är federala republiker. I USA ligger ungefär två tredjedelar av regeringsmakten på federal nivå och en tredjedel ligger på delstatligstatlig och lokal nivå. Schweiz är rena motsatsen med ungefär två tredjedelar av regeringsmakten fördelad på kantonerna och lokal nivå. Om man läser Federalist Papers och andra verk av grundarna till den amerikanska federationen, framstår det tydligt att man föreställde sig en nation som skulle fungera mycket mer som Schweiz än vad som blivit utfallet. Tack vare att USA:s medborgare saknar möjligheten till att folkomrösta bort politiska beslut baserade på minoritetsintressen har dessa kunnat frodas och en stark politikerklass kunnat bygga upp en överdimensionerad statsapparat, som delar ut en mångfald med goda gåvor för att smörja de svaga väljargrupperna.

Den högsta marginalskatten på federal nivå i Schweiz ligger på 11,5 procent, medan den motsvarande federala marginalskatten i USA riskerar att hamna på 40 procent, som en följd av Obamacare och den skenande statsskulden. I Schweiz ligger de högsta kantonala inkomstskattesatserna mellan 10,9 procent i Zug upptill cirka 30 procent på orter som Genève. I USA varierar de delstatliga och kommunala inkomstskatterna från noll i delstater som Texas och Florida upptill 12 procent i New York och Kalifornien. Således hamnar skattesatserna i Schweiz mellan ungefär 20 procent till 40 procent, beroende på ort, medan de i USA varierar mellan 40 procent till 51 procent och i Sverige uppgår de till 55 procent. Skatten som andel av bruttolönen för en person med genomsnittlig inkomst ligger i Schweiz och USA på 29 procent medan de i Sverige hamnar på betydligt oförmånliga 43 procent. Och för en person som tjänar 167 procent av en genomsnittslön så ligger andelen skatt på 34 procent i Schweiz, 35 procent i USA och hela 51 procent i Sverige.

I motsats till de flesta länder har Schweiz inte infört någon skatt på kapitalvinster, och flertalet kantoner tillåter stora avdrag för räntor och utdelningar. På den negativa sidan har Schweiz en mervärdesskatt (V.A.T.) och en blygsam förmögenhetsskatt. På den positiva sidan står den genomsnittliga kombinerade federala/kantonen bolagsskatten med 21,3 procent och på vissa ställen kan den vara så låg som 11,8 procent, vilket ligger betydligt under EU ländernas genomsitt på 23 procent och den svenska nivån på 26,3 procent. I USA varierar den federala bolagsskatten från 15 procent till 38 procent och de delstatliga skatterna varierar mellan 0 procent upp till 12 procent. USA:s sammanlagda genomsnittliga bolagsskatt ligger på 40 procent. En brittisk studie har påvisat att om ett land beskattar företagsvinster hårdare än omvärlden, ökar risken att multinationella företag flyttar till länder som erbjuder bättre villkor. Sverige är extremt beroende av sina multinationella företag och har mycket att lära av Schweiz.

De mest missförstådda förhållandena i Schweiz rör landets ekonomiska lagar och om personlig integritet, vilka anses som en fråga om mänskliga fri- och rättigheter. Schweiz skattelagstiftning ger inte myndigheterna tillgång till någon finansiell information som inte uttryckligen deklareras av skattebetalarna. Lagen om banksekretess i Schweiz understryker principen om förhållandet mellan medborgarna och staten vari återspeglas den enskilda individens rätt till privatliv. Faktum är att sekretesslagstiftningen stärktes avsevärt 1934 för att hjälpa tyska judar att skydda sina tillgångar från nazisternas expropriation. Idag spelar banksekretessen samma roll, vilket ger en säker tillflyktsort mot religiös förföljelse, etnisk diskriminering, politiska trakasserier, skatteförtryck, instabila regeringar och brottslighet.

Utan Schweiz direktdemokrati skulle världen sakna en god förebild och bli en mycket mer repressiv plats. De låga schweiziska skatterna skapar en nödvändig skattekonkurrens som håller nere höga skatter i andra länder och minskar förtrycket av dess medborgare. Landets finansiella integritet skyddar oskyldiga från att få sina tillgångar exproprierade av kriminella regeringar. Det ironiska är att många av de länder som kritiserat Schweiz förvaltar sina statsbudgetar dåligt, inklusive USA. EU länderna missbrukar mer och mer de grundläggande mänskliga rättigheterna till privatliv och skyddet av medborgarnas privata tillgångar. Det är förståligt att schweizarna inte vill bli medlem i den Europeiska unionen.